cup of coffee

 
 
 
You might know that the undomesticated coffee bush originates from the plainlands of Ethiopia. There are many stories about the first cup of coffee, but as one of the legends has it, a sheperd named Kaldi found to his astonishment that his goats seemed to have been quite energized after eating bright red berries from a certain bush.. 

Undoubtably amazed by his discovery, he brought the berries to a monk in a nearby monastry, who disapproved and consequently threw them into the fire. An enticing scent soon billowed from the flames and the other monks gathered around the fire, intrigued by the mysteriously appealling smell. The beans were taken out from the ashes and dissolved in hot water and thus the first cup of coffee was made. And well, we all know what happened next.  
 
Making this nature's revitalizer into a commercial product has proven to be an business made heaven in for the big companies, just like with the tobacco plant and sugar cane (not to mention coca leaves). It's hard to come up with a more ingenius business plan than one that will actually effect the central nervous system and make your consumers HOOKED. 

It continues to amaze me that in the place of its origin, coffee is still perceived as something special, something worth making a ceremony of drinking. In Sweden, we drink in average, 8.2 kilos of coffee in a year. Meanwhile the ethiopians land on 1.3 kilos.
 
 
                                                   A Swedish vs Ethiopian cup of coffee 
 
 

Att kalla människor för svin är orättvist mot grisarna

 

Grisföretagarna driver nu ett pilotprojekt efter att ha lagt ett förslag hos Jordbruksverket om ett så kallat djuromsorgsprogram. Det man huvudsakligen vill uppnå är att: 

 

1. Minska antalet griskultingar som dör under sina första levnadsdagar. Försöket innebär att man under de första dagarna efter grisning installerar en skyddsgrind, som fixerar suggan på en sida med spenarna åtkomliga för kultingarna. Detta eftersom den vanligaste anledningen till spädgrisdöd är att de svälter eller fryser ihjäl i konkurrensen om fungerande spenar, samt att suggan lägger sig på smågrisar. Grisföretagarna jämför med till exempel Danmark, som har lägre antal döda smågrisar. 

 

2. Sänka avvänjningsåldern, dvs serparera kultingarna från modern ungefär en vecka tidigare. Dagens kullar är större och växer snabbare än för 10-15 år sen, vilket sätter större press på modern. Man vill alltså "stärka suggans hållbarhet". 

 

3. Kunna fixera suggor efter insemination i upp till en vecka. Detta motiveras med att de under brunsten blir mer aktiva och dominanta suggot tenderar att hoppa på de som är mindre, vilket kan leda till skador och dödsfall. 

 

4. Höja antalet tillåtna grisar per avdelning med ca 10 procent.   

 

Låt oss nu gå igenom den fakta som presenteras av media, näringsidkare och experter. 

 

Näringen menat att på de 25 år som gått sedan djurskyddslagen skrevs har det skett mycket som skulle försvara ändringar i lagstiftningen. Sen att Djurskyddsmyndigheten utförde en genomgående revidering av lagen fram till regeringsskiftet 2007 (då den abrupt lades ner) är inte så noga att nämna. Man talar om att djuromsorgsprogrammet tagit fram som en vidareutveckling av den svenska djuromsorgen. Målet är att förbättra välfärden och samtidigt säkra en fortsatt god djuromsorg för svenska grisar. ÅH VAD BRA DET LÅTER!

 

Pilotprogrammet har alltså initierats av Grisföretagarna och Svenska Pig AB i samråd med Jordbruksverket. Sen kommer veterinärer utvärdera resultaten. Och det är ju bra, eftersom opartiskhet i frågan är viktigt för att skydda grisarnas intressen. Nämen OJ! Svenska Djurhälsovården AB, vars veterinärer ska vara med och utvärdera, ägs visst av Svenska Grisproducenterna! Och Svenska Köttföretagen AB! Det kan ju förstås råka bli lite jävigt.. Men så har även Lundens Djurhälsa AB anställts för att vara med och utvärdera, vilken lättnad! Se, här är en bild där grisproducenterna håller varandra om ryggen, vad mysigt! 

 

 

 

Det är ju iallafall tur att Jordbruksverket är med och bestämmer huruvida förslaget godkänns eller inte. Hoppsan! Den myndighet som har i uppdrag att utveckla näringen ska samtidigt värna om djurens välmående, det vart ju lite tokigt. Men strunt i det! Det är ju trots allt grisarnas VÄLMÅENDE vi sätter främst här. Kolla bara vad trevligt med en liten skyddsgrind som gör att suggan får lite lugn och ro när hon fått sina kultingar! 

 

 

 

Experterna då? De måste ju tycka att det här är en superbra idé! Eller? Undrar vad Bo Algers, som är professor emeritus i husdjurshygien och som intresserar sig speciellt för riskbedömning av djurvälfärd och modersegenskaper hos suggor tycker.

 

"Man kan på goda grunder anta att suggans djurvälfärd blir sämre när hon sätts i bur och inte ens kan vända sig om. Såna tankar trodde jag tillhörde 60-talet"

 

"En sänkt avvänjningsålder riskerar att ge ökade problem med smågrisdiarréer. (..) Ett plötsligt foderbyte påverkar tarmfloran negativt och sjukdomsaltrande bakterier växer lättare till och ger diarréer. Mer antibiotika kommer behövas för att hantera detta. "

 

"Man avlar på allt större kullar. Det VET vi ger en ökad spädgrisdödlighet. Bättre vore att avla på lagom stora kullar med jämna och väl utvecklade nyfödda grisar. Det är viktigare att rikta forskningen mot att studera vilka egenskaper som suggor ska ha för att vara bra mödrar och ge vitala smågrisar." 

 

"Jag tror inte medborgarna idag accepterar att man sätter djur i bur så de inte ens kan vända sig om. Vi har ju varit väldigt stolta över den svenska djurskyddslagen som inte medger detta."

 

Vad tycker du?

 

Slut för idag. 


RSS 2.0